Ett är nödvändigt

Predikan den 9 sept. 2018 i Centrumkyrkan

Häromdagen gick jag genom Industrilandskapet här i Norrköping.

I mitt huvud fanns temat till dagens texter. “Ett är nödvändigt”.

Så ser jag den här bilden. Fiskmåsen som sitter helt lugnt med vattnet forsandes på båda sidor.

2018 09 09 R t pred IMG 3277

Jag tyckte bilden var så talande. För precis så här är det i livet. Ibland kan vi känna att vi är som i en centrifug eller som här omgivna av brusande vatten.

Då gäller det att hitta en plats mitt i bruset, stormen eller vad det nu är.

För mig är det min tro och min relation med Livets Herre och Skapare.

För fyra och ett halvt år sedan föll jag handlöst då min älskade livskamrat togs ifrån mig och familjen.

Jag trodde aldrig jag skulle kunna möta en ny dag utan honom.

Det största undret är att jag bars varje dag av en kraft större än mig själv.

För mig är mornarna så viktiga. “En stilla stund med Jesus”. Att få lägga dagen i hans hand, be om vägledning och beskydd. Jag vet att jag så ofta hamnar just i detta brus …

Alla röster som överröstar varandra. Att då få söka dessa platser som bilden här illustrerar.

Att ha en grund att sätta sina fötter på.

I Psaltaren 40 uttrycker sig David så här:

”Länge väntade jag på Herren, och han böjde sig ner till mig och hörde mitt rop.

Han drog mig upp ur fördärvets grop, ur slam och dy. Han ställde mig på fast mark, mina steg gjorde han trygga.”

Jag vet att alla kan inte ta morgonen. Ska man iväg tidigt och har barn som ska ha frukost och till skola och dagis får man ta en annan tid på dagen eller kvällen.

Men jag tror att det är jätteviktigt att varje dag ha en ”pratstund” med livets Herre.

Och tänk att vi kan det. Med universums Skapare …

Tänk också på Jesus som var Guds son. Han sökte sig ofta till ensamheten för att prata med Fadern. Han gjorde inget utan att han och Fadern pratats vid.

Jag tror också på att skapa goda vanor.

Många joggar eller går på gym regelbundet. Först tar det emot med sedan blir det ett behov.

Så kan det vara med de här ”pratstundena”. Först tar det emot, mycket kommer hela tiden emellan, men sedan blir det ett behov, en god vana.

I våras när jag beslutade att avyttra vår gård i Vånga greps jag av vånda. Bekymren staplades på varann. Hur ska jag klara av att tömma gården och alla uthus alla vrår.

Det fanns ständigt i mitt sinne och nästan förlamade mig. Men så här efteråt ser jag hur allt löste sig på ett fantastiskt sätt. Förutom familjen  fick vi också hjälp från oväntat håll.

Många gånger sa jag: ”Men, tänk så fint det här löste sig …”

Att vara förankrad i Guds mylla är det bästa för oss. Vi är inte vaccinerade mot svårigheter och bekymmer, men vi får gå till Någon som har ett större perspektiv som vill och kan hjälpa.

Sök först Gud. Er himmelske Fader vet vad ni behöver. Lämna bekymren till honom.

Blott en dag ett ögonblick i sänder … 

I onsdags kväll hade vi sinnesromässa här. (Som jag verkligen rekommenderar att komma på.) Flera delade livsberättelser.

En man hade drogat i 40 år. Idag är han drogfri efter ett liv som också innehöll kriminalitet.  Han tar emot varje dag som en gåva, en dag i taget bärs han av en kraft som är större än honom. Han hade nyligen besökt sina föräldrar söderut. För första gången fick han säga till sin döende pappa. Jag älskar dig pappa. Förut hade alla känslor varit instängda och livet ett ständigt sökande efter droger. Det var de som styrde hela hans liv. Drogen var herre i hans liv. Nu är det Livets Herre!

Johannes skriver i det 10 kapitlet: ”Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Jag har kommit för att de ska ha liv, och liv i överflöd.” ”Jag är den gode Herden och jag känner mina får, och de känner mig.” Fåren följer Herden för att de känner igen hans röst.

Idag hörs många röster som pockar på vår uppmärksamhet – som vill ha platsen i våra liv.

Ett är nödvändigt. Gud erbjuder oss en plats mitt i det brusande livet, vill vara vår livscoach som slussar oss genom livet.

Livet kan ha mycket mer att erbjuda än du trodde.

För mig öppnades också en ny väg. Ur sorg och förtvivlan växte något nytt fram.