Vårt dop

Matt. 3:11-12

Vet du om att du är älskad  - vet du om att någon följer dig varje steg varje stund?

Inte för att kontrollera dig utan därför att du är så älskad.

Ibland kan vi få höra  berättas när vi är på bröllopsfest hur brudparet träffades.

- Jag la märke till henne långt innan hon fick upp ögonen på mig, men sedan så såg hon mig och idag ville vi bekräfta vår kärlek till varandra berättar brudgummen eller så så var det tvärtom att det är bruden som berättar.

Ja men så är det ju också i vår relation till Gud.

Vi är älskade och föremål för hans längtan och kärlek till oss.

Det kan gå år och vi vet inte om det.

Men så en dag sker mötet. Gud!

Gud kommer in i mitt liv

Plötsligt kommer jag på mig att mina tankar kretsar kring honom. Jag börjar relatera till honom och sakta börjar en relation växa fram en dialog. Jag kanske söker mig till kyrkan vill veta mera…...

Dopet blir då en bekräftelse på att jag vill börja leva tillvänd mot Gud.

Eller så bekräftar jag det dop som en gång skett när jag var liten.

Ett brudpar svarar ja till varandra, vi svarar ja till Guds ja som redan ropats ut till mig ända sedan jag knappt var formad.

I psalm 139 skriver David de här orden utifrån hur han såg sig själv i relation till Gud, Skaparen.

”Du såg mig innan jag föddes, i din bok var de redan skrivna, de dagar som hade formats innan någon av dem hade grytt….”

Gud såg David, han ser dig och han ser mig.

I dopet säger jag mitt ja till Gud. Där får jag ta emot Guds gåva. Skaparen, försonaren och livgivaren möter mig och skapar något nytt.

Jag tror att den vilsenhet som finns hos många idag har sin grund i: ”Jag har inte kommit i kontakt med mitt livs ursprung GUD. Jag hittar inte min identitet, min bestämmelse, min plats i universum.”

Signe Rudberg skriver i sin bok Du ska få se

I DENNA TID

I denna tid när allting hastar

när galler bryts under såriga händer

när världen tror på sig själv

och alla vill ha mer

av det vatten som kommer från den djupaste källan …

I denna tid lever du.

I dina tankar, dagar och nätter,

finns en som följer dig.

Han låter dig vandra -

för livets frihets skull.

Men Han släpper dig inte med blicken.

Ingen  annan kan se dig så klart som Han.

I episteltexten mötte vi hovmannen och Filippos.

När Filippos förklarade texten för hovmannen förstod han och han ville döpas. Ett möte övergick i en relation med Gud. Filippos fick ge sitt ja till Gud men han behövde att någon förklarade för honom.

“Han släpper dig inte med blicken.

Ingen annan kan se dig så klart som Han. Amen”